För ett par år sedan läste jag kursen Språkrådgivning och textvård på Linnéuniversitet. Kursens litteraturlista innehöll många intressanta böcker. En som verkligen fångade min uppmärksamhet var Uppdrag textgranskning av Sara Rösare och Anki Mattson. Boken handlar om att granska och förbättra andras texter.

Som copywriter och content writer befinner jag mig alltid på andra sidan av denna processen: jag skriver texter som andra sedan tycker till om. Därför blev denna text något av en ögonöppnare för mig.

Ett påstående i boken som fick mig att tänka till rejält var att man enligt författarna kan utgå från att en text kan förbättras med cirka 20% genom en granskning.

Mycket beror såklart på ursprungstextens kvalitet. Men 20% är ändå 20% – jättemycket! Och jag frågade mig själv hur kan som textproducent jag undvika detta? Borde jag kanske tänka mer som en textgranskare?

Vad är textgranskning?

Textgranskning är precis som det låter – en granskning av en text. Det finns olika nivåer av textgranskning men det inkluderar oftast både språklig granskning och koll av innehåll, målgrupp och syfte.

Korrekturläsning kan delas upp i fyra nivåer

1. Ren korrekturläsning såsom stavning, kommatering, ordval
2. Utöver punkt ett så anpassas nu språket till läsare och syfte. Vi börjar alltså prata UX. Även om din text är grammatiskt korrekt så behöver den funka utifrån ett användarperspektiv
3. Utöver de två tidigare punkterna så ska textgranskaren nu se över disposition och rubriker
4. Denna nivå innebär en omfattande bearbetning av text. Istället för att göra korrigeringar kan det ibland vara bra att börja om helt från början och skriva en ny text som är anpassad för sin målgrupp inkluderat allt ovan.

Behövs textgranskning?

Författarna menar att nästan alla texter kan bli lite bättre. Och det har de nog rätt i. Att få fler ögon på en text brukar nästan alltid förbättra slutprodukten.

Det kan handla om att texten behöver bli mer korrekt, mer säljande, mindre pratig, mer akademisk, eller något helt annat. Huvudsyftet med en textgranskning måste dock alltid vara “Att se till att texten når fram till läsaren och uppfyller sitt syfte”.

Lätt som en plätt. Eller?

Vem bestämmer om en text är bra?

Enligt Sara Rösare och Anki Mattson är tre parter ofta med och bestämmer om en text är bra eller inte: skribenten, beställaren (som ofta men inte alltid är skribenten) och läsaren.

Jag skulle även vilja lägga till att data kan avgöra om en text är bra eller inte Hur många som läser din text, hur många som delar din text och hur länge folk stannar kvar och läser din text spelar roll.

Vad ska en text uppnå?

Avsändaren som publicerar en text vill alltid uppnå något. Det kan vara att informera, roa eller uppmana till köp. Som skribent har jag alltid följande i tankarna:

• Vem ska läsa texten?
• Vilka förkunskaper har läsarna i ämnet?
• Hur är läsarnas motivation och förväntningar?
• Vad ska läsaren veta efter att ha läst din text?
• Vad ska läsaren tycka och känna efter att ha läst din text?
• Vad ska läsaren göra efter att ha läst din text?
• Vilken bild vill avsändaren ge av sig själv med texten?
• Vilka krav ställer lässituationen på texten? Olika kanaler ger olika förutsättningar

Skriv till en  person

Please copy me brukar tipsa om att att ha EN person i åtanke när du skriver. Alltså inte rikta in sig på en bred publik i form av kvinnor 30-40 år (för vad har alla dom gemensamt?). För att underlätta för dig själv, och för att arbeta med ett tydligare budskap, bör du alltså vända dig till en imaginär person. Jag tycker själv att det dessutom blir roligare att skriva då!

Vad är nominalkvot?

Nominal vadå? Du har säkert hört tipset att använda dig av fler verb än substantiv i en mening. Det är precis detta som nominalkvoten handlar om. Nominalkvot är något som ett mått på hur informationstät en text är – och något som textgranskare har stenkoll på.

Ju högre nominalkvot, desto mer svårläst text.

Ordklasser som sänker nominalkvoten
(och som du kan vara väldigt bjussig med) är:

• Verb
• Pronomen
• Adverb

Texter ur en textgranskares perspektiv

Även om jag inte har några tankar på att överge min karriär som content writer och copywriter så är det nyttigt att ta på sig textgranskare-hatten ibland. Sara Rösare och Anki Mattsons lista för att granska en text fungerar faktiskt minst lika bra för oss textproducenter också.

Granska metodiskt – en checklista

Innehållsurval:

• Passar innehållet läsaren och syftet?
• Är mängden fakta väl avvägd?

Struktur:

• Har texten överskådlig form?
• Kommer det viktigaste först?
• Är dispositionen logisk och tydlig för läsaren?
• Har texten tydliga styckeindelningar?
• Hjälper rubriken läsaren genom texten?
• Går det att följa textens röda tråd?

Grammatiska val:

• Är meningarna enkla och lagom långa?
• Är det tydligt vem som gör vad?
• Är texten så inkluderande som den ska vara?

Ordval:

• Är ordvalet anpassat efter målgruppen?
• Passar textens stilnivå sammanhanget?
• Ger texten ett proffsigt intryck?

Det finns många saker som man kan lägga till på listan – men det var allt för idag. Återkommer med fler skrivtips framöver!

Behöver du anlita copywriter i Göteborg?

Hör av dig på info@charlottaduse.com